Vi fick i uppdrag av Domkyrkoförsamlingen att digitisera (skanna till digitala kopior) mycket gamla ritningar av Klara kyrka, Storkyrkan och S:t Jakobs kyrka. Då ritningarna var många hundra år gamla hanterades dom med största försiktighet med endast projektledare och skanningsoperatör inblandade i den fysiska hanteringen.
Efter digitisering till rasterbild (punktuppbyggd rastergrafik) processades ritningarna till vektorritningar så att ritningens innehåll beskrivs av en bana snarare än uppbyggda av ett punktmönster. En vektoriserad ritning börjar närma sig digitaliserad, men är fortfarande bara digitiserad då endast ”presentationen” är digital, ritningen innehåller ingen data såtillvida att det inte går att fråga ritningen om basal information som ”hur många kvadratmeter kontor finns på plan 2” osv.
Fakta:
Sankt Jacobs kyrka vid Kungsträdgården i Stockholm kan räkna sin äldsta historia till 1300-talets början, då föregångaren Sankt Jacobs kapell anlades[1] i vad som då var utkanten av Solna socken. Kapellet revs troligen under 1430-talet och ersattes av en tegelkyrka med tre skepp, som revs efter beslut av Västerås riksdag 1527.[2] När Stockholms stad växte och bebyggelsen tog fart på nuvarande Norrmalm planerade man och började bygga Klara kyrka och Jacobs kyrka till Norrmalms församling[2][3] som bildades 1587. Bygget av nuvarande Jacobs kyrka påbörjades 1580 på order av Johan III. Bygget leddes av Johan III:s arkitekt Willem Boy och byggmästaren Hendrik van Huwen. Den stod färdig och invigd först 1643. Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Jacobs_kyrka.
Storkyrkan, eller Sankt Nicolai kyrka, är domkyrkan i Stockholms stift inom Svenska kyrkan. Den ligger i kvarteret Rådstugan i Gamla stan och tillhör Stockholms domkyrkoförsamling. Kyrkan har använts för både kungliga kröningar och vigslar från 1300-talet.
Klara kyrka ligger vid Klara östra kyrkogata i Stockholms city. Kyrkogården, som i stort sett har samma utsträckning som på 1600-talet är nästan helt kringbyggd av modern bebyggelse.
På platsen grundlades under 1280-talet S:ta Clara nunneklosteroch klosterkyrka. Gustav Vasa lät riva klostret och kyrkan 1527. Två altarskåpsdörrar finns dock bevarade. Den nuvarande kyrkan lät Johan IIIuppföra, med anlitande av den holländske byggmästaren Hendrik van Huwen; troligtvis var även Willem Boy anlitad, i egenskap av kungens främste arkitekt.
Kyrkan är uppförd av tegel. Den har latinsk korsplan, polygonal koravslutning och ett västtorn med spira. Det enskeppigakyrkorummet täcks av kryssvalv. Sakristior är vidbyggda öster och väster om norra korsarmen, trapphus är tillfogade till tvärskeppsgavlarna och polygonala tillbyggnader finns på båda sidor om tornet. Långhus med kor, tvärskepp och torn uppfördes 1572–1590. År 1651 uppfördes den västra sakristian, påbyggd 1835. Agneta Wrede lät bygga den södra porten, vilken pryds av vapnen för ätterna Wrede och Lillie.[1]
